Arkivbildare: Lunds stads skolarkiv. Högre elementarskolan för flickor

Grunduppgifter

Lunds stads skolarkiv. Högre elementarskolan för flickor
Anna Rönströms skola 1871-1879, Rönströmska skolan
330
1871 - 1933
Lund
  • 128100005 Lunds stad 1863-1966
LUNDS STAD. HÖGRE ELEMENTARSKOLAN FÖR FLICKOR/ ANNA RÖNSTRÖMS SKOLA Skolan startades hösten 1871 av Anna Rönström och kallades fram till 1879 Anna Rönströms skola. Därefter blev det officiella namnet Högre Elementarskolan i Lund för flickor, men det gamla namnet levde kvar i mindre officiella sammanhang. Skolan ägdes ursprungligen av Anna Rönström och fil. dr Th. O. J. Rönström. Anna Rönström var skolans föreståndare till sin död 1920 och efterträddes då av Andrea Malmström, som innehade posten till skolans nedläggning 1933. Efter Anna Rönströms död ägdes skolan av hennes sterbhus. Hösten 1922 bildades genom upprop "Anna Rönströms skolförening", som 1923 övertog skolan. Skolföreningen upplöstes 28 maj 1934. Skolan som vid starten endast hade en elev, byggdes efterhand ut och 1876 fanns fem klasser. Från 1886 var skolan åttaårig flickskola. Dessutom fanns förberedande skola vilken även var öppen för pojkar. Under perioden 1901-1905 fanns även gymnasieskola. Skolan hyrde lokaler på olika platser under sina första år. 1871-1874 fanns den på Nygatan 18, och därefter på Stora Gråbrödersgatan 16 1874-1879, Winstrupsgatan 9 1879-1882, Kyrkogatan 19 1882-1887 och på Klostergatan 20 (nuvarande nr 16) 1887-1894. 1894 inköptes fastigheten St. Södergatan 63 (nuvarande nr 57). Skolan byggdes efterhand ut med bl.a. gymnastiksal. Skolan nedlades 1933 då eleverna övergick till nyinrättade Kommunala flickskolan. Föreningen Idun bildades 2 februari 1876 med ändamål att verka för upprätthållandet av ett skolbibliotek. Föreningen var öppen för elever i klass 5-8 (7) och för förutvarande elever. Föreningens verksamhet torde ha upphört vid skolans nedläggning. HISTORIK OM SVERIGES FLICKSKOLOR Flickskolekommittén 1866 tillsattes på Sveriges riksdags begäran för att utreda flickskolans ställning och utformningen av flickors undervisning i Sverige. Bakgrunden var motstridiga motioner i riksdagen om inrättandet av statliga skolor för flickor, något motionärerna uppfattade som så radikalt att det skulle ha bättre utsikter att lyckas genomföra på detta sätt. Det var den första statliga kommittén av sitt slag. Flickors undervisning var vid denna tid ett mycket omdebatterat ämne. Kvinnors utbildning hade varit ett livligt omdebatterat ämne i Sveriges riksdag sedan införandet av folkskolan 1842, där även flickor inkluderades, och fick grundskoleutbildning fram till årskurs fem. Förutom privatlärare hade flickor endast två möjligheter till utbildning: fattigfriskolor, som lärde ut praktiska yrken till fattiga flickor, och flickpensioner, som skarpt kritiserades för sin ytliga bildning av eleverna till "yttre färdigheter och skimrande talanger" (1847). Kommittén fastslog att en utveckling av bildningen för flickor var positivt för att stärka henne både fysiskt och psykiskt. Gymnastik borde finnas med på schemat, och kristendoms- undervisning för att stärka moralen. Teoretiska ämnen skulle stärka intellektet och utveckla smaken. Kommittén tillbakavisade argumentet att bildning kunde göra kvinnan arbetsovillig och nöjeslysten, och fastslog snarare att kvinnan behövde bildning - så länge den var rätt utformad - för att bättre kunna fylla sin roll som mannens komplement inom äktenskapet. Ett akademiskt intresse för kvinnor var inte negativt så länge de inte lät det inkräkta på hushållsarbetet, och för övrigt torde det inte finnas någon risk till det eftersom dessa frågor inte intresserade kvinnor av naturen. Flickskolornas första uppgift borde därför vara att bilda kvinnan för hemmet, och undervisningen utformas för att odla de egenskaper som ansågs vara kvinnans unika egenskaper. Flickskolornas andra uppgift borde vara att ge en undervisning som gjorde vidare utbildning och yrkesverksamhet möjlig för de kvinnor som inte lyckades bli gifta, så att dessa skulle slippa "i armod framsläpa ett onyttigt lif". De yrken som ansågs lämpliga för kvinnor var läkare, apotekare, telegrafist och befattningar inom posten, tullen och räkenskapsverken samt de lägre nivåerna av läraryrket. Perioden 1865-1885 var flickskolornas expansionsperiod i Sverige. 85 skolor bildades runt om i landet. I Lund startade som en konsekvens av flickskolekommitténs arbete två skolor med högre utbildning för flickor: 1. Högre Elementarskolan för flickor fr.o.m. ht 1871. Initiativtagare och grundare var pedagogen Anna Rönström. Skolan kallades t o m 1879 Anna Rönströms skola. 1871 hade skolan endast en elev, men ökade snabbt i popularitet och redan 1876 hade skolan fem klasser. 2. Fullständiga läroverket för flickor fr.o.m. 1880 på initiativ av professor Martin Weibull. Skolan var en privatskola som drevs av Läroverksföreningen i Lund. Föreningen inköpte samma år fröken Carolina Eggerts flickskola vid Mårtenstorget 15.

Placering

44

Länkar

Det finns inga länkar