Arkivbildare: Lunds stads skolarkiv. Fullständiga läroverket för flickor

Grunduppgifter

Lunds stads skolarkiv. Fullständiga läroverket för flickor
Lunds fullständiga läroverk för flickor Lindebergska skolan
329
1880 - 1937
Lund
  • 128100005 Lunds stad 1863-1966
LUNDS STAD. FULLSTÄNDIGA LÄROVERKET FÖR FLICKOR På initiativ av bl. a. professor Martin Weibull bildades 1880 Läroverksföreningen i Lund med syfte att upprätta och på privat grund driva ett fullständigt läroverk för flickor. För detta ändamål inköpte föreningen samma år fröken Carolina Eggerts flickskola vid Mårtenstorget 15. Läroplan samt stadgar för läroverket och föreningen antogs och den 1 september 1880 trädde läroverket i verksamhet. Föreningens styrelse ledde skolan och utsåg dess föreståndarinna och rektor. Från 1902 var rektorsbefattningen dock ej tillsatt. 1911 tillkom en studierektorsbefattning för gymnasiet. Läroverket omfattade från början 7 årskurser. Under vissa år kring sekelskiftet hade undervisning även anordnats i en s.k. fortsättningsklass, som fr.o.m.ht 1907 permanentades som en åttonde klass. Avgång från denna medförde fr.o.m.1909 s.k. normalskolekompetens. Dessa åtta klasser utgjorde den s.k. ELEMENTARSKOLAN eller FLICKSKOLAN. För tillträde till dennas första klass fordrades emellertid ett visst mått av grundläggande småskolekunskaper. Dessa kunde inhämtas i den förberedande klass som var knuten till läroverket 1880/81-1882/83 och från 1894/95. Denna förberedande klass, i vilken även pojkar togs in, delades ht 1899 upp på tre årskurser, vilka sedermera kom att kallas FÖRBEREDANDE SKOLAN. Under vissa år kring sekelskiftet 1900 hade eleverna efter genomgången elementarskola erbjudits möjlighet att i en särskild GYMNASIEAVDELNING läsa in gymnasiekursen för att sedan ev. avlägga studentexamen som privatister. Gymnasieavdelningen permanentades ht 1909 som ett treårigt latingymnasium, till vilket övergång var möjlig efter 7:e klassen i elementarskolan. 1912 erhöll läroverket rätt att hålla studentexamen. 1920-1931 anordnades jämte den språkliga linjen även en biologisk linje. Antalet elever pendlade under 1800-talet mellan 100 och 150. Under 1900-talets två första decennier ökade antalet stadigt och nådde en kulmen läsåret 1920/21 med 599 inskrivna elever. Därefter skedde en måttlig tillbakagång, och 1930/31 var antalet nere i 470. Studentexamen avlades under perioden 1915-1935 av cirka 30-50 elever årligen. 1927 års skolreform kom att medföra genomgripande förändringar inom skolväsendet, vilka omsider ledde till flickläroverkets nedläggning. I enlighet med reformens bestämmelser om bottenskolan gjordes den förberedande skolan 4-årig fr. o m ht 1931. I samband härmed började den 8-åriga elementarskolan avvecklas fr. o m ht 1931, och istället gjordes ht 1931 och 1932 intagningar till första klassen av 7-årig flickskola. Enligt stadsfullmäktiges beslut den 25 november 1932 ombildades läroverket ht 1933 till en kommunal flickskola (se vidare det arkivet). En annan följd av reformen var att gymnasieavdelningarna vid stadens gossläroverk öppnades för flickor. Därmed blev flickläroverkets gymnasium överflödigt, och ht 1933 gjordes inga nya intagningar till första ringen. De sista studenterna gick ut Vt. 1935, och därmed upphörde läroverkets verksamhet. Den förberedande skolan kom att uppgå i Privata förberedande skolan (se detta arkiv). Läroverksföreningen upplöstes den 27 september 1937, och av större delen av dess förmögenhet bildades en stipendiefond som donerades till Lunds universitet. Läroverket var till en början inhyst i den s.k. Eggertska skolans gamla lokaler vid Mårtenstorget 15. Redan 1882 flyttade verksamheten till större lokaler i ett privathus vid Sankt Petri Kyrkogata 17, som hade köpts in och byggts om till skolhus. 1911 erhöll Läroverksföreningen som gåva en tomt vid Sankt Laurentiigatan 1, och för att anskaffa kapital till att där uppföra en skolbyggnad bildade föreningen 1914 ett byggnadsaktiebolag (se detta arkiv). Den nya läroverksbyggnaden invigdes 1916. Den såldes 1933 till Lunds stad, som där inrymde kommunala flick- och mellanskolan. Under avvecklingsåren hade dock gymnasiet rätt att disponera vissa lokaler i huset. Den förberedande skolan hyrde in sig i en skolbyggnad vid Stora Södergatan 57, som tillhört Högre elementarskolan för flickor. Föreståndarinnor var: Fröken E W Hultman 1880-1886 Fröken S Lindström 1886-1905 Fröken E Lindeberg 1905-1931 Fil dr A Björling 1931-1933 Rektorer var: Prosten S G Cavallin 1880-1883 Professor G Billing 1883-1885 Professor C Warholm 1885-1886 Professor M Weibull 1886-1902 Studierektorer vid gymnasiet var: Adj, fil dr B Sjövall 1911-1920 Adj, fil lic L F Sahlin 1911-1935 Som styrelsens ordförande fungerade: Dr J M Sjögren 1880 Professor M Weibull 1880-1886 Professor S Ribbing 1886-1921 HISTORIK OM SVERIGES FLICKSKOLOR Flickskolekommittén 1866 tillsattes på Sveriges riksdags begäran för att utreda flickskolans ställning och utformningen av flickors undervisning i Sverige. Bakgrunden var motstridiga motioner i riksdagen om inrättandet av statliga skolor för flickor, något motionärerna uppfattade som så radikalt att det skulle ha bättre utsikter att lyckas genomföra på detta sätt. Det var den första statliga kommittén av sitt slag. Flickors undervisning var vid denna tid ett mycket omdebatterat ämne. Kvinnors utbildning hade varit ett livligt omdebatterat ämne i Sveriges riksdag sedan införandet av folkskolan 1842, där även flickor inkluderades, och fick grundskoleutbildning fram till årskurs fem. Förutom privatlärare hade flickor endast två möjligheter till utbildning: fattigfriskolor, som lärde ut praktiska yrken till fattiga flickor, och flickpensioner, som skarpt kritiserades för sin ytliga bildning av eleverna till "yttre färdigheter och skimrande talanger" (1847). Kommittén fastslog att en utveckling av bildningen för flickor var positivt för att stärka henne både fysiskt och psykiskt. Gymnastik borde finnas med på schemat, och kristendomsundervisning för att stärka moralen. Teoretiska ämnen skulle stärka intellektet och utveckla smaken. Kommittén tillbakavisade argumentet att bildning kunde göra kvinnan arbetsovillig och nöjeslysten, och fastslog snarare att kvinnan behövde bildning - så länge den var rätt utformad - för att bättre kunna fylla sin roll som mannens komplement inom äktenskapet. Ett akademiskt intresse för kvinnor var inte negativt så länge de inte lät det inkräkta på hushållsarbetet, och för övrigt torde det inte finnas någon risk till det eftersom dessa frågor inte intresserade kvinnor av naturen. Flickskolornas första uppgift borde därför vara att bilda kvinnan för hemmet, och undervisningen utformas för att odla de egenskaper som ansågs vara kvinnans unika egenskaper. Flickskolornas andra uppgift borde vara att ge en undervisning som gjorde vidare utbildning och yrkesverksamhet möjlig för de kvinnor som inte lyckades bli gifta, så att dessa skulle slippa "i armod framsläpa ett onyttigt lif". De yrken som ansågs lämpliga för kvinnor var läkare, apotekare, telegrafist och befattningar inom posten, tullen och räkenskapsverken samt de lägre nivåerna av läraryrket. Perioden 1865-1885 var flickskolornas expansionsperiod i Sverige. 85 skolor bildades runt om i landet. I Lund startade som en konsekvens av flickskolekommitténs arbete två skolor med högre utbildning för flickor: 1. Högre Elementarskolan för flickor fr.o.m. ht 1871. Initiativtagare och grundare var pedagogen Anna Rönström. Skolan kallades t o m 1879 Anna Rönströms skola. 1871 hade skolan endast en elev, men ökade snabbt i popularitet och redan 1876 hade skolan fem klasser. 2. Fullständiga läroverket för flickor fr.o.m. 1880 på initiativ av professor Martin Weibull. Skolan var en privatskola som drevs av Läroverksföreningen i Lund. Föreningen inköpte samma år fröken Carolina Eggerts flickskola vid Mårtenstorget 15.

Placering

231

Länkar

Det finns inga länkar