Arkivbildare: Enskilt arkiv. Idström, Wilhelm, v brandchef

Grunduppgifter

Enskilt arkiv. Idström, Wilhelm, v brandchef
203
1842 - 1915
Lund
  • 128100000 Lunds kommun
ENSKILT ARKIV. IDSTRÖM, WILHELM, VICE BRANDCHEF Wilhelm Idström var född i Stockholm 1842. Han blev student i Lund 1864 och fil. dr 1874 på avhandlingen "Den hellenistiska renässansens tidehvarf". Idström anställdes som tjänsteman i Torna m fl häraders sparbank 1871 och blev kamrer påföljande år, samt senare verkställande direktör. Idström var en förespråkare för byggandet av järnvägen Lund - Bjärred, vilken han redan från början ansåg borde ha elektrisk drift. I det akademiska livet tog Idström aktiv del och kallades till hedersledamot i Akademiska föreningen 1911. Särskilt studentteatern ägnade han sitt intresse såväl som författare som skådespelare. Idström blev Knutsbroder 1871 och var under 12 år gillets revisor. Wilhelm Idström avled den 15 november 1915. DEN PERIFERA BRANDTELEGRAFEN I slutet av 1880-talet hade en mängd olika brandtelegrafer konstruerats och man framhöll att fördelarna med en brandtelegraf var att den utan tvekan var den snabbaste av alla signaler. I Lund hade den s k periferiska brandtelegrafen konstruerats av vice brandchefen doktor Wilhelm Idström i början av 1880-talet och hans uppfinning väckte också stort intresse både runt om i Sverige och utomlands. Dr. Idström tog patent på sin uppfinning i bl a Tyskland, Danmark och Norge och förstås i Sverige, där blivande ballongfarare S A Andrée undertecknade patentansökan 1885. Perifera brandtelegrafer skulle uppställas i spruthus, polisvaktkontor och andra lämpliga rum så att de spreds ut i staden. Från varje apparat utgick en mindre lokalledning till ringklockor i brandkårsmedlemmarnas sovrum/arbetslokaler. Ordet perifer kommer av att brandkårens manskap huvudsakligen bodde i stadens utkanter, i samhällets periferi. Det fiffiga med denna apparat var att man nådde brandsoldater på en gång oavsett var de bodde, så att de snabbt kunde ta sig till sina respektive spruthus. En annan fördel var att innan brandmännen lämnade spruthuset fick de veta exakt vilket hus det var som brann. Detta fick de veta genom "att apparaten i spruthuset, på det ifrågavarande samhällets karta utpekar (genom en liten röd kula) sjelfva det hus i vilket eldsvådan yppat sig". Den 13 november 1890 beslöt Lunds stadsfullmäktige att pröva den perifera brandtelegrafen och överlät till Malmö Elektriska byrå att sköta installeringen. De närmaste åren visade sig dock att det uppstod problem med handhavandet av telegrafen, bl a flyttade brandmännen mer än man trott och man hade även tekniska problem med ledningarna. 1899 skickade Dr Idström en skrivelse till drätselkammaren där han med skärpa framhöll fördelarna med den elektriska brandtelegrafen som han hade konstruerat. Han tyckte inte att hans på prov uppsatta brandtelegraf hade fått den uppskattning den förtjänade. Det drogs ledningar och diskuterades för- och nackdelar med dr. Idströms brandtelegraf, men 1904 beslutade Lunds stadsfullmäktige om att köpa in en "vanlig" elektrisk brandtelegraf av märket L M Eriksson och man anlitade Allmänna Svenska Elektriska AB (ASEA) för att anskaffa och installera den. Källa: Lunds Brandförsvar, historik, av Pia Svensson Bengtsson 1992.

Placering

2

Länkar

Det finns inga länkar