Arkivbildare: Lunds kommun. Konsthallsstyrelsen

Grunduppgifter

Lunds kommun. Konsthallsstyrelsen
Kultur Konsthallsnämnden Kultur- och fritidsnämnden
71
1957 - 1974
Lund
  • 128100000 Lunds kommun
LUNDS KOMMUN. KONSTHALLSSTYRELSEN (1957-1974) Sparbanken i Lund beslutade vid sitt sammanträde den 2 maj 1931 att inrätta "Sparbankens i Lund stiftelse för konserthus och konstsalong i Lund" och avsatte tiotusen kronor för ändamålet och ändamålet med stiftelsen var att "till högtidlighållande av sparbankens hundraåriga tillvaro år 1933, bidraga till uppförande och underhåll av ett konserthus med konstsalong i Lund". Den 3 februari 1952 skrev stiftelsen till 1950 års konserthuskommitté. I skrivelsen föreslog stiftelsen att frågan om konstsalong skulle brytas ut och behandlas separat, samtidigt som stiftelsen förklarade sig vara beredd att snarast möjligt låta uppföra en konsthall för att som gåva överlämnas till Lunds stad. Som lämplig plats nämndes tomten nr 22 i kv S:t Peter. Vid stadsfullmäktiges sammanträde den 20 februari 1953 beslutades att staden med tacksamhet mottog stiftelsens erbjudande att uppföra en konsthall på staden tillhöriga tomten nr 8 i kv Döbeln. Under åren 1953-1954 uppgjordes program till tävling om konsthallens utförande, varefter inbjudan gick ut till sex arkitektfirmor att få deltaga i tävlingen. Den 22 januari 1954 avgav prisnämnden ett utlåtande i vilket man satte arkitekt SAR Klas Anshelms förslag i första rummet. Detta förslag skulle också visa sig bli det vinnande. Stadsfullmäktige utsåg den 25 januari 1957 sju styrelseledamöter i konsthallsstyrelsen med Torsten Andrée och Philip Sandblom i spetsen med uppgift att förvalta konsthallen. Den 29 mars 1957 beslutade stadsfullmäktige att verksamheten vid stadens konsthall skulle förestås av en heltidsanställd intendent. Eje Högestätt anställdes som intendent, en tjänst han skulle komma att inneha i 10 år. Den 21 september 1957 överlämnades byggnaden till Lunds stad vid högtidligheter. Som öppningsutställning arrangerades Svensk Nutidskonst med bl a GAN, Martin Emond, Arne Jones och Anders Österlin. I december 1967 anställdes Folke Edwards som intendent för konsthallen. Edwards drog in som en stormvind och skapade jätterubriker i massmedia, dels med utställningen Erotic Art, vilken drog rekordpubliken 60-70.000 under några heta sommarveckor 1968, dels med utställningen som inte blev av; The Underground, vars affisch med flicka med haschpipa av Sture Johansseson ledde till ett uppslitande gräl mellan konsthallsstyrelsens ordförande Torsten Andrée och Edwards, vilket ledde till att Edwards sa upp sig från sin befattning den 3 december 1968. Konsthallens mest turbulenta år någonsin var till ända! I brev av den 1 mars 1969 begärde Edwards om omedelbart entledigande från tjänsten som intendent, satt formellt kvar t o m maj -69. Det kom att dröja till den 29 mars 1969 innan utställningsverksamheten kom igång i Lunds konsthall igen. ARTIKEL OM KONSTHALLEN I SYDSVENSKAN den 1 oktober 2016: Konsthallen i Lund var en gång tänkt att bli ett sorts kulturhus med en konsert- och teatersalong och med plats för konstutställningar. Det framgår av handlingar i Lunds stadsarkiv och ett radioinslag i samband med invigningen 1957 som Sydsvenskan tagit del av. Lunds kulturpolitiker vill förändra och modernisera verksamheten i Lunds konsthall. Vad det innebär i praktiken vet ingen i nuläget, kanske inte ens politikerna själva. Men det råder brist på kulturlokaler i Lund och fyra utställningar om året anses för lite. "Det måste hända mer i Konsthallen", som kulturpolitikern Louise Burman (M) uttryckte det i Sydsvenskan. Liknande tankegångar fanns på 50-talet och egentligen redan 1931 när Sparbanken i Lund beslutade att inrätta "Sparbankens i Lund stiftelse för konserthus och konstsalong i Lund". Stadens bank skulle fylla hundra år 1933 och jubileet skulle uppmärksammas i form av en gåva till allmänheten i form av ett konserthus och konstsalong. Tiotusen kronor avsattes för ändamålet. Sedan tog det tvärstopp. Det skulle dröja 26 år innan Konsthallen stod klar. I ett radioinslag som sändes i P2 någon dag före invigningen förklarade bankens styrelseordförande, professor Ragnar Bergendahl, tvärniten med svepande ordalag: "Det sammanhänger med krig, ekonomiska förhållanden, svårigheter på byggnadsmarknaden och så vidare". Men frågan var långt i från död. Bristen på konst-, teater- och - konsertlokaler var påtaglig. Malmöborna hade fått en ny stadsteater 1944 och visserligen låg den då ultramoderna teatern inom räckhåll för Lundaborna, men fyllde ändå inte Lunds behov av en teater. Kommunala musikskolan hade startat och musikintresset i Lund hade därmed fått ett rejält uppsving. Samtidigt var staden, enligt protokollen, "illa lottad" när det gällde utställningslokaler. Den enda egna lokalen var Svartbrödraklostret (nu Krognoshuset), som bara lämpade sig för mindre utställningar. Gedigna utredningarna sattes igång, avslutades och arkiverades. 1950 föreslog tjänstemän ett konserthus med teater och konstsalong. I stadsfullmäktige grälade politikerna, såväl på 40-talet som på 50-talet, men beslut fattades inte. Kanske, konstaterade konserthuskommittén lite lakoniskt 1950, berodde oförmågan på stiftelsens konstruktion: att sammankoppla ett konserthus med en konstsalong. Ärendet blev helt enkelt för stort att hantera. Och möjligen hade stiftelsen under årens lopp tappat tålamodet. Pengarna hade, trots tillskjutna medel och räntor, sjunkit i värde. 1952 föreslog stiftelsen att konstsalongen skulle brytas ut och behandlas separat samtidigt som stiftelsen förklarade sig beredd att snarast möjligt låta uppföra en konsthall för att som gåva överlämnas till Lunds stad. Plötsligt tog allt fart. En arkitekttävling utlystes och vanns av arkitekt Klas Anshelm. Den tidigare idén om att förlägga Konstsalongen på Petriplatsen övergavs för Mårtenstorget som delvis förvandlades till byggarbetsplats. Den 21 september 1957 överlämnades byggnaden äntligen till Lund stad. Som öppningsutställning visades svensk nutidskonst med bland andra GAN, Martin Emond, Arne Jones och Anders Österlin. På skorrande skånska beskrev radioreportern förtjust Lunds nya konsthall inför invigningen. "Här är det kvalité i varje kvadrattum och den magnifika tegelfasaden med sina raffinerade små fönster ligger vid Mårtenstorget. Huset är fint inkomponerat både i torgmiljön och i samband med grannen, som är ett hus från 1500-talet, det så kallade Krognoshuset." De som sörjde konserthuset fick lite tröst av Ragnar Bergendahl i samma radioinslag: "Även om där inte är en stor konserthall så kan lokalerna användas för till exempel kammarmusik", förklarade han. Och kanske var det någonstans ändå bra att ärendet drogs i långbänk, menade stadsfullmäktiges ordförande Torsten Andrée i inslaget: "Hade vi startat för en tio femton år sedan hade vi inte haft tillgång till den fina arkitekt som nu har gett oss det här fina huset, Klas Anshelm." Källor: Lunds stadsarkiv. Sveriges Radio. Konsthallschefer Eje Högestätt anställdes som intendent på Lunds konsthall 1957 och stannade där i tio år. Han blev där, genom utställningar som Det underbara moderna och Superlund, något av en pionjär för stora internationella idéutställningar med samtidskonst. 1967 drog Folke Edwards in som en stormvind och skapade rubriker, dels för utställningen Erotic Art som drog rekordpubliken 60-70 000 under några sommarveckor 1968, dels med utställningen som inte blev av, Underground, vars affisch av Sture Johannesson ledde till ett uppslitande gräl mellan konsthallsstyrelsens ordförande Torsten Andrée och Edwards. 1969 begärde Edwards om omedelbart entledigande från tjänsten. Marianne Nanne-Bråhammar efterträdde som intendent och satt på posten 1969 till 1990. Hon efterträddes av Cecilia Nelson som innehade befattningen till 2003 då Åsa Nacking tillträdde. Källor: Lunds stadsarkiv. NE Citat: "Även om där inte är en stor konserthall så kan lokalerna användas för till exempel kammarmusik" Professor Ragnar Bergendahl, Sparbankens styrelseordförande, i ett radioinslag inför invigningen.

Placering

117

Länkar

Det finns inga länkar