Arkivbildare: Enskilt arkiv. Fadderortsföreningen i Lund

Grunduppgifter

Enskilt arkiv. Fadderortsföreningen i Lund
279
1960 - 196?
Lund
  • 128100005 Lunds stad 1863-1966
ENSKILT ARKIV. FADDERORTSFÖRENINGEN I LUND I Sverige var fadderortsrörelsen mycket livskraftig under 1930- och 40-talen för att under 1950-talet föra en mindre betydande tillvaro. På slutet av 1950-talet och början av 1960-talet märktes en ökning i aktiviteten. Under andra världskriget bildades fadderortskommittéer i många svenska kommuner för att hjälpa det finska folket. Dessa lokala kommittéer ombildades ofta till föreningar, vilka sedan bildade länsföreningar inom respektive län. Malmöhus läns fadderortsförening bildades 1959 med landshövdingen som ordförande och biskopen som vice ordförande. Ett år efter andra världskrigets slut, 1946, blev Borgå vänort till Lund. I Lund bildades fadderortsföreningen i Lund vid ett möte på Grand hotell den 8 april 1960. Föreningens ändamål var att arbeta för ett stärkande av de kulturella och vänskapliga förbindelserna mellan Lund och Borgå samt att befrämja kontakten mellan Sverige och Finland. Såväl personer som organisationer och företag kunde söka medlemskap i föreningen. Enda bevarade protokollet från föreningens möten är från det första mötet 1960-04-08. Hur länge föreningen verkade är okänt. Sista handlingarna i arkivet är från 1965. Se även Föreningen Nordens i Lund arkiv. Fadderortsrörelsen enligt NE: Fadderortsrörelsen, det system med svenska ”bidragsgivande orter” (fadderorter, ursprungligen adoptivorter), som utvecklades under slutet av vinterkriget i Finland.En drivande kraft var Fredrik Ström, ordförande i Stockholms stadsfullmäktige och Svenska stadsförbundet. I februari 1940 godkände den svenska regeringen en hjälpverksamhetsplan för Finland. Från början ingick 51 orter i Finland och 51 i Sverige. Biståndsarbetet fortsatte till början av 1950-talet, då det kulturella utbytet tog överhand. År 1953 bildades riksomfattande fadderortsförbund både i Sverige och Finland. Hjälpen från de svenska kommunerna till fadderorterna i Finland var omfattande, och ca 550 hälsogårdar och ”svenskhus” för återvändande frontmän skapades. Hjälpen gällde bl.a. brandskydd och sjukvård, byggnadsmateriel samt stöd till barn och barnfamiljer och krigsinvalider. Cirka 70 000 finländska krigsbarn placerades i svenska hem. Fadderortsförbunden upphörde med sin verksamhet i Sverige 1973 och i Finland 1975. Verksamheten hade successivt glidit över i vänortsrörelsen.

Placering

1

Länkar

Det finns inga länkar