Arkivbildare: Enskilt arkiv. Föreningen Lunds Idrottsplats

Grunduppgifter

Enskilt arkiv. Föreningen Lunds Idrottsplats
261
1892 - 1948
Lund
  • 128100005 Lunds stad 1863-1966
ENSKILT ARKIV. FÖRENINGEN LUNDS IDROTTSPLATS Lunds Idrottsplats eller Centrala idrottsplatsen kan räkna sig som Sveriges första och därmed äldsta idrottsplats som ännu är i bruk. Den togs i bruk 1891 och den 24 januari 1892 ägde den högtidliga invigningen av platsen rum. 1893 stod velodromen (cykelbanan) färdig och då förrättades en ny invigning. Idrottsplatsens areal bestod av 24 000 m2, varav 9 000 m2 var anordnade att om vintern användas till skridskobana och sommartid till lawntennis på sex banor, fotboll och övriga slag av bollspel, krocket, kransspel, spjut- och diskuskastning, kulstötning, bågskjutning och gymnastiska lekar. Det fanns även trapets, ställningar för höjd- och stavhoppning m m. Runt innerplan gick en velocipedbana omfattandes 3 000 m2. Det hela inramades av 12 000 m2 med skyddsplantering för att skydda mot den skånska vinden. Bakom idrottsplatsens tillkomst låg en av idrottsrörelsens verkligt stora entusiaster under pionjäråren, Wilhelm Hedemann-Gade (W H-G), född 1855. Han hade flyttat från Malmö till Lund 1881, titulerade sig som grosshandlare, hade agentur för försäkringsbolagen Skandia och Fylgia samt importerade cyklar och ”luftringar” från England. W H-G var den förste i Lund som hade en cykel, en s k velociped med stort framhjul och minimalt bakhjul. W H-G bildade Lunds skridskoklubb den 14/1 1886 och Lunds bicycleklubb den 7/4 1887. Det var på platsen för Lunds blivande idrottsplats vid Trollebergsvägen som dessa idrotter utövades. Citat hämtat ur historik i arkivet: ”Själen i idrottslivet i Lund var på denna tid herr W. Hedemann-Gade. Tack vare i främsta rummet denne mans stora energi, brinnande idrottsintresse och personliga uppoffring både i tid, arbete och penningar lyckades det att skapa ett hem för samtliga klubbar och övriga för idrotten intresserade personer genom anläggningen av Lunds Idrottsplats”. W H-G hade lyckats skaffa fram den ansenliga summan 10 000 kronor som anläggningen kostade, vilket motsvarar över 600 000 kr i 2021 års penningvärde och senare ytterligare 3 500 kronor (212 000 kr) till kägelhuset. W H-G var också initiativtagare till det 1888 grundade Svenska Hjulförbundet och var dess ordförande intill dess det 1900 gick upp i Svenska Turistföreningen Vid sekelskiftet 1900 dominerades Lunds idrottsliv av de föreningar som styrdes av W H-G. Lunds Bicycleklubb hade bedrivit en livlig tävlingsverksamhet efter 1893 och Skridskoklubben anordnade många tävlingar, både inom konståkning och hastighetsåkning, till den milda vintern 1902 som, verkar det, stoppade verksamheten för gott. Dessa båda klubbar levde i någon form av symbios och tillsammans bildade de överorganisationen Lunds idrottsföreningar som administrerade idrottsplatsen - på sommarhalvåret skötte Bicycleklubben idrottsplatsen och på vinterhalvåret Skridskoklubben. Förutom cykling och skridskoåkning bedrevs det kägelspel på platsen och Lunds Kägelklubb hade bildats 1893. 1903 blev ett händelserikt år: De tre i staden dominerande idrottsorganisationerna upplöstes formellt efter ett gemensamt möte med Bicycle- och Skridskoklubbarna i april. Då dryftades dels idrottsplatsens angelägenheter, dels framfördes klagomål på att den icke närvarande W H-G inte redovisat vissa medel, dels föreslogs att idrottsplatsen skulle styras genom en grupp huvudmän. Det uppdrogs till bl a dåvarande löjtnanten och gymnastikläraren vid Katedralskolan J G Thulin att utreda nya former att driva idrottsplatsen. På hösten 1903 upplöstes klubbarna samt Lunds Idrottsföreningar vid ett gemensamt sammanträde. I stället bildades Föreningen Lunds Idrottsplats där 28 huvudmän representerande staden, universitetet, skolan, handeln och industrin skulle administrera anläggningen. Förste ordförande blev W H-G som dock avgick efter ett år. Samma år, 1904, diagnosticerades han med en bipolär sjukdom, vilken diagnos följde honom till hans död 1934. I föreningens första stadgar står i § 1: Föreningens, hvars ändamål är att å Lunds idrottsplats bereda allmänheten tillfälle till utöfning af sund och stärkande kroppsrörelse såväl vinter- och sommartiden, består af tjugoåtta medlemmar, hvilka kallas idrottsplatsens hufvudmän och första gången valts af Lunds numera upplösta idrottsföreningar. I stället blev det J G Thulin (även hustrun Emy) som blev stadens främsta idrottsprofil under några år då han bl a var VD för Lunds Idrottsplats. Som idrottslärare uppmuntrade han skolungdomen att medverka i idrottsliga utövningar, han deltog i skyttesammanhang och blev senare ledare i Svenska Gymnastikförbundet. Övriga sporter då? Jo, de förekom, men i begränsad form. Friidrott, fotboll och tennis förekom. Lunds Akademiska Fotbollsklubb hade hösten 1903 i skrivelse ansökt om att få nedsatt avgift till idrottsplatsen för sina 32 medlemmar. Tennistävlingar hade i ett par år anordnats på idrottsplatsen när Akademiska Tennisklubben i maj 1906 framträdde som arrangör för en större årlig tävling omfattande flera klasser, även för damer. Lund fick 1905 en svensk mästare i trestegshopp och längdhopp - Henrik Palmborg - som representerade Realskolans IF (nu Spyken). IFK Lund har haft sin huvudsakliga verksamhet på idrottsplatsen allt sedan tillblivelsen 1919. Dock sköttes underhållet av idrottsplatsen dåligt. Det enda återkommande arbetet var iståndsättandet av vinterverksamheten, som var ekonomiskt viktig, främst isbanan och den populära kälkbacken. Mot slutet av 1904 beslöt man ta bort cykelbanan, vilken inte använts på länge och som var i mycket dåligt skick. Men inget hände och ett år senare beslöt man att ställa den i ordning, vilket inte heller det skedde och på hösten 1907 framträdde ett missnöje med hela anläggningen. Ordföranden i Föreningen Lunds Idrottsplats, vice häradshövding Albert Broomé, motionerade då i stadsfullmäktige om att området på vilket den s k lundautställningnen hållits sommaren 1907 skulle göras om till en stor och modern idrottsanläggning. En kommitté tillsattes av staden för att utreda frågan, vilken dock utmynnade i intet. Åren 1907-08 var viktiga år för den moderna idrottsrörelsens uppkomst i Lund. I juni 1907 anordnades på Lunds idrottsplats de första distriktsmästerskapen i friidrott i Skåne-Blekinge efter inbjudan av Lunds Privata elementarskolas idrottsförening och idrottsplatsföreningen. Tävlingarna hölls samtidigt med lundautställningen i stadsparken, vilken för övrigt också omfattade en sport- och turistdel som tidigare varit i Berlin och efter Lund planerades sändas vidare till London. Efter hand som fotbollsspel och löpningar tilldrog sig större intresse stod det klart för styrelsen, att Lunds Idrottsplats måste genomgå en grundlig ombyggnad och modernisering, om den skulle motsvara tidens anspråk och idrottsmännens krav. Bl a framgick det att W H-G bara hade varit intresserad av cykelsport, med följd att bankurvorna var så hårt doserade (lutade) att banan inte var lämplig för löpning. Styrelsen beslutade att sätta upp som mål att genomföra en grundläggande renovering av anläggningen. Första världskriget gjorde att arbetet försenades med flera år, men så till slut på sommaren 1919 stod så den nya idrottsplatsen klar för invigning den 1 juni detta år. Kostnaderna för ombyggnadsarbetena uppgick till 50 000 kronor till vilka Lunds stad anslog 8 000 kr, Sveriges Centralförening för Idrottens främjande bidrog med 14 000 kr, behållning av basarer 5 500 kr, insamlingar 2 500 kr, Sparbanken i Lund bidrog med 2 000 kr och till slut lån på byggnader 18 000 kr. Föreningen fortsatte att administrera idrottsplatsen fram till 1946, då föreningen anhöll om ett engångsanslag från Lunds stad för uppförande av ett nytt klubbhus. Förhandlingar om detta inleddes, som drog ut på tiden, då det visade sig svårt att erhålla byggnadstillstånd för det planerade nybygget. Det hela utmynnade i ett förslag om ett överlämnande av idrottsplatsen till Lunds stad på vissa villkor. I dessa villkor stod bl. a. ”Föreningen Lunds Idrottsplats förklarar sig härmed villig att låta Lunds stad övertaga driften av idrottsplatsen från den 1 januari 1948…, och på följande villkor i övrigt: 1. Staden åtager sig att även i fortsättningen driva idrottsplatsen på sådant sätt att det motsvarar innehållet i § 1 av föreningens stadgar. Härvid vill föreningen särskilt framhålla vikten av att idrottsmöjligheterna icke försämras, varför isbanan icke får slopas utan att, liksom idrottsplatsen i övrigt, i sinom tid ersättas genom anläggning av annan idrottsplats och såvitt möjligt likvärdig isbana.” På fullmäktiges sammanträde den 18 mars 1948 § 75 beslutades att godkänna det mellan Föreningen Lunds idrottsplats och drätselkammaren den 3 och 12 mars 1948 ingångna avtalet angående stadens övertagande av idrottsplatsen att uppdraga åt drätselkammaren att fungera såsom idrottsstyrelse, till dess särskild sådan styrelse blivit vald… att ställa till idrottsstyrelsens förfogande för utförande av reparationsarbeten å idrottsplatsen ett reservationsanslag å 12 800 kronor… Lunds stad övertog ansvaret för idrottsplatsen fr o m april 1948.

Placering

12

Länkar

Det finns inga länkar