Arkivbildare: Lunds stad. Stadsfullmäktige

Grunduppgifter

Lunds stad. Stadsfullmäktige
169
1863 - 1970
Lund
  • 128100005 Lunds stad 1863-1966
LUNDS STAD. STADSFULLMÄKTIGE Stadens Lunds myndigheter. 1862 års förordning anförtrodde vården av stadskommunens gemensamma ordnings- och hushållningsangelägenheter år fyra organ, nämligen allmänna rådstugan, stadsfullmäktige, magistraten och drätselkammaren. Förordningen trädde i kraft 1 januari 1863. Vid denna tidpunkt verkade redan de 3. Endast stadsfullmäktige var ny. Tidigare var den egentliga beslutande primärsamlingen Allmänna rådstugan, ledd av magistraten och deltog stadens samtliga skattskyldiga invånare med rösträtt i förhållande till sina skattebidrag till staden. Allmänna rådstugan fastställde själv den årliga kommunala uttaxeringen. I löpande förvaltningsärenden företräddes den av sina valda ombud, stadens äldste, vilka i Lund bestod av borgerskapets tolv äldste - 7 hantverkare, 4 handlande och 1 byggare - förstärkta med 9 deputerade för husägare och fabrikörer utom de burskapsägandes krets. Borgerskapets äldste fortsatte dock till 1 februari 1870 för vården av de burskapsägandes särskilda intressen. Ett annat organ för beslutanderätten i kommunalärenden, som åtminstone delvis avlöstes av stadsfullmäktige och sålunda jämväl upphörde att fungera med år 1862, var sockenstämman. Fattigvård och hälsovård ingick sålunda bland de ärenden som ankom på sockenstämman. Kyrkostämman inrättades samtidigt med stadsfullmäktige. Akademiska och stadsjurisdiktionernas deputerade. Universitetet hade ända från sin tillkomst haft särskild domsrätt över sina medlemmar. Jurisdiktionerna skötte var för sig sina angelägenheter. En del förvaltningsbestyr rörande brandväsendet, gatornas underhåll och belysning, rännstensbroar, intagor av jord mm. krävde dock samfälld handläggning. Upphörandet av universitets domsrätt med utgången av 1852 års utgång, gjorde slut på tudelningen av samhället och påkallade följaktligen också en ändrad anordning av nyssnämnda förvaltning. Tillsattes delegerade redan 1853 men brådskade inte. Först 8 år senare då allmänna kommunalförordningen närmade sig sin fullbordan, hade de delegerade blott förslag för en drätselkammare att framlägga för allmänna rådstugan 1861-04-04. Fastställd av Kungl. Maj:t 1861-08-24. Drätselkammaren trädde i kraft 1862 och avlöste då jurisdiktionernas deputerade. Magistraten, "borgmästare och råd", hade en ledande ställning i stadsförvaltningen under den förutvarande ordningen och jämväl enligt 1862 års kommunalförvaltning fungerar magistraten som stadens styrelse. Dess inflytande på kommunalförvaltningen är dock numera inte omfattande. Ledningen av allmänna rådstugans förhandlingar tillkommer emellertid nu som förr magistraten, kontroll av lagligheten av stadsfullmäktiges beslut och övervakande av deras verkställighet jämte överinseende över de särskilda kommunala styrelsernas förvaltning ingår även bland magistratens åligganden. 1901. Första arbetaren, muraren Hans Andersson Holmgren (S), i fullmäktige. 1912. Första kvinnan, Hanna Petersson (S), i fullmäktige. 1920-1953. Socialdemokraterna i majoritet. 1954-1988. De borgerliga i majoritet.

Placering

611

Länkar

Det finns inga länkar