Arkivbildare: Lunds stad. Hälsovårdsnämndens köttbesiktningsbyrå

Grunduppgifter

Lunds stad. Hälsovårdsnämndens köttbesiktningsbyrå
140
1885 - 1968
Lund
  • 128100005 Lunds stad 1863-1966
LUNDS STAD. HÄLSOVÅRDSNÄMNDENS KÖTTBESIKTNINGSBYRÅ En statligt ordnad köttbesiktning i Europa och USA tog sin början på 1850-talet. Tyskland var föregångslandet. I Sverige infördes fr. o m 1874 och framåt följande lagar och förordningar för att reglera kötthanteringen: Hälsovårdsstadgan 1874 med ändringar 1885, 1890 och 1897. Lag ang. köttbesiktning och slakthus 1897 med ändringar 1905 och 1909. Kunglig kungörelse med särskilda föreskrifter om besiktning och stämpling av kött 1897. Kunglig kungörelse ang. åtgärder mot missbruk i vissa fall vid bedrivande av slakterirörelse mm 1897. Kunglig instruktion för läns-, stads-, distrikts- och andra civila veterinärer 1888 med ändring 1901. Enligt dessa lagstadganden kunde den egentliga köttbesiktningen ordnas på tre olika sätt: 1. En fakultativ organisation med stöd i hälsovårdsstadgan. 2. Enbart köttbesiktningstvång 3. Slakt- och köttbesiktningstvång Grundprinciperna för den fakultativa köttbesiktningsorganisationen var att hälsovårdsnämnd skulle upplåta för ändamålet lämplig lokal (köttbesiktningsbyrå), där anhållna födoämnen kunde underkastas noggrann besiktning och dit näringsidkare frivilligt kunde inlämna kött till undersökning och trikinbesiktning, samt att hälsovårdsnämnden skulle förordna veterinär för verkställande av förekommande besiktningar och eventuella födoämnesbeslag. Fakultativ köttbesiktning tillämpades i ett flertal städer - bl. a Lund - samt i några landskommuner. Ansvarig tjänsteman för köttkontrollen i Lund var stadsveterinären som var utsedd av hälsovårdsnämnden. Ett flertal tillsyningsmän biträdde stadsveterinären i besiktningsarbetet. Köttbesiktning omfattade dels den egentliga köttbesiktningen, att undersöka kött, fett, inälvor med flera till föda lämpliga delar efter slaktade kreatur för bedömande av huruvida sådana kroppsdelar var tjänliga till människoföda, dels den allmänna kontrollen av köttvaror, med uppgift att övervaka saluhållna eller till Sverige införda köttvarors beskaffenhet i sanitärt hänseende, deras behandling, transport, förvaring och beredning, ända till dess de kom konsumenterna till handa. Det var inte bara färskt kött som kontrollerades utan även saltad eller på annat sätt konserverad, beredd eller anrättad köttvara, av vad slag den vara må, och skulle sådan vara, om den härrörde från sjukt djur, beslagtas. Vid besiktningen beslagtagna, till människoföda otjänliga köttvaror skulle oskadliggöras genom nergrävning eller förbränning, sedan de blivit indränkta med fotogen eller dylikt. Destruktionen kunde även utföras på ett mer ekonomiskt och hygieniskt sätt genom att man i slakthus i s.k. destruktionsapparater smälte ner djurkropparna eller köttvaran genom användande av ånga vid högt tryck, varefter de därefter erhållna produkterna; fett, köttmjöl mm kunde försäljas till tekniskt bruk. Under 1960-talet avvecklades verksamheten successivt i samband med att veterinärbesiktningar skedde vid slakterierna. Således står det i 1962 års redogörelse: Till köttbesiktningsbyrån har för besiktning inlämnats 1 storboskap samt 3 hela och 2 halva kroppar av svin. Någon kassation har icke förekommit. Bakteriologisk köttkontroll har utförts i 1 fall”.

Placering

35

Länkar

Det finns inga länkar