Arkivbildare: Lunds stad. Fattigdirektionen/ Fattigvårdsstyrelsen

Grunduppgifter

Lunds stad. Fattigdirektionen/ Fattigvårdsstyrelsen
126
1803 - 1863
Lund
  • 128100005 Lunds stad 1863-1966
LUNDS STAD. FATTIGDIREKTIONEN/ FATTIGVÅRDSSTYRELSEN 1803 beslöt man i Lund grunda en fattigkassa och tillsatte en fattigdirektion att ombesörja understödsverksamhet för fattiga. Beslutet togs vid ett gemensamt sammanträde med deputerade för akademiska jurisdiktionen och stadsjurisdiktionen i Lund och ett reglemente för de fattigas underhåll i staden, vilket trädde i kraft 1804, togs fram. Enligt reglementet skulle i staden Lund finnas en fattigdirektion, bestående av valda representanter från de båda jurisdiktionerna samt självskrivna representanter för prästerskapet. Främsta anledningen till detta var det ökande tiggeriet i staden. Anledningen till det ökande tiggeriet berodde på reformerna inom jordbruket under 1800-talets första år, varvid antalet egendomslösa arbetare som saknade fast arbete eller årstjänst ökat väsentligt jämfört med tidigare. Enskiftet sprängde de gamla byalagen och lösgjorde en del arbetskraft. Lunds invånarantal, som från 1700-talets mitt och fram till omkring 1810 ökat endast obetydligt, mer än fördubblades under 1800-talets första hälft. Inflyttningen till staden av vad man kallade "löst folk" var under 1800-talets första årtionden det ständiga bekymret för de styrande i staden. Till löst folk räknades alla, som icke hade fast arbete eller årstjänst. Den 8 april 1813 fick fattigdirektionen i uppdrag att inkomma med förslag till upprättandet av en arbetsinrättning. Vid en arbetsinrättning skulle sådana fattighjon, som ännu hade någon arbetsförmåga kvar, kunna genom eget arbete bidraga till sitt uppehälle och därmed minska utgifterna för de direkta understöden. På fattigdirektionens uppdrag utarbetade prosten Henric Schartau ett yttrande till protokollet den 16 dec. 1813. Det av Schartau utarbetade projektet ledde emellertid inte till något beslut i stadens beslutande församlingar, dock startades en arbetsinrättning på enskilt initiativ av intresserade personer, som bildade ett aktiebolag och sammansköt ett visst garantikapital. Verksamheten bedrevs Under 1850-talets mitt började benämningen fattigvårdsstyrelse att ersätta fattigdirektion. 1820 övertog fattigdirektionen driften av arbetsinrättningen i Lund. Se Lunds stad. Arbetsinrättningen. Fattigvården i Lund under 1800-talet bedrevs i första hand som öppenvård. Den slutna vården ökade i omfattning 1863, då de första två etapperna av fattigvårdens byggnader vid Lilla Algatan stod färdiga. Fattigskolan i Lund som möjligtvis härstammar från början av 1700-talet hade under 1830-talet akuta ekonomiska problem samtidigt som man var i stort behov av en skolbyggnad. Man kunde för framtida utgifter räkna med avkastningen från den s k Hunnerupsmarken - ca 100 tunnor spannmål per år. Hunnerupsmarken hade skänkts till staden Lund 1567 med villkoret att avkastningen från jorden skulle gå till hjälp för de fattigas underhåll i Lund för evig tid. Skomakarmästare Björklund erbjöd fattigdirektionen att köpa hans obebyggda tomt nr 63 vid Magle Stora Kyrkogata, vilken i norr gränsade till fattighuset. Tomten inköptes den 17 augusti 1833 av "stadens fattigunderhållningsskyldige". Huset som stod färdigt i slutet av 1835 inhyste såväl fattigskolan som kok- och arbetsinrättningarna för de fattiga.

Placering

56

Länkar

Det finns inga länkar