Arkivbildare: Lunds stad. Drätselkammaren

Grunduppgifter

Lunds stad. Drätselkammaren
Fr o m 1971 se kommunstyrelsens arkiv (nr 5)
114
1863 - 1970
Lund
  • 128100005 Lunds stad 1863-1966
LUNDS STAD. DRÄTSELKAMMAREN Drätselkammare, före 1971 en stads styrelse. Enligt 1862 års förordning om kommunalstyrelse i stad var drätselkammaren det organ, tillsatt av stadsfullmäktige eller allmän rådstuga, som skulle förvalta stadens finanser och fastigheter och handha vissa andra, företrädesvis ekonomiska, ärenden. Enligt 1930 års lag om kommunalstyrelse i stad skulle drätselkammare finnas i alla städer som dess finansorgan, med undantag för Stockholm där motsvarande organ kallades drätselnämnd. Drätselkammaren blev i realiteten stadens verkliga styrelse med beredande och verkställande uppgifter. Alla ärenden med undantag för valärenden hänsköts dit före behandlingen i stadsfullmäktige, eftersom praktiskt taget alla ärenden hade en ekonomisk bakgrund. Fram till 1955 stod drätselkammaren under visst överinseende av magistraten, stadens äldsta styrelse. Drätselkammaren försvann 1971 och ersattes med kommunstyrelsen som styrelse i alla primärkommuner. Detta skedde i samband med införandet av det enhetliga kommunbegreppet, varvid begreppet stad i kommunalrättslig mening avskaffades.(Källa: NE). Lunds stads drätselkammare var åren 1862-1890 uppdelad på 4 avdelningar, vilka enbart förberedde ärendenas avgöranden, vilket ägde rum i plenum. 1890-1902 fanns 3 avdelningar för ärendenas förberedande. 1902-1912 fanns 2 avdelningar nu utrustade med beslutanderätt, vardera i sina särskilda angelägenheter. Vissa ärenden, som t.ex. de till finansförvaltningen hörande, skulle dock beslutas av hela drätselkammaren. Från 1912-10-15 bestod drätselkammaren av endast en avdelning. Följande verk och inrättningar har lytt under drätselkammaren: A. Finans- och fastighetsförvaltning. B. Brandväsendet: Brandstyrelse t o m 1973-12-31. Före 1900 skött på frivillighetens väg. Från 1900 fast anställd personal. Brandstyrelse fr o m 1974-01-01. C. Nybyggnadsarbeten 1862-1874. Överfördes 1875-01-01 på den då nybildade byggnadsnämnden. D. Gasverk 1863--1912-10-15, då det överfördes till tekniska verkens styrelse. (Gatlyktorna tändes automatiskt först 1963-10-15.) E. Elverk 1907--1912-10-15, då det överfördes till tekniska verkens styrelse. F. Kloakverk 1887-04-15--1912-10-15, därefter tekniska verken till 1935. 1936-1976 löd kloakverket åter under Drätselkammaren/ kommunstyrelsen, gatuförvaltning. G. Vattenverk före 1887-04-01 och 1902 - - 1912-10-15, då det överfördes till tekniska verkens styrelse. Egen styrelse 1887-04-01--1902-07-15. Överfördes 1980-01-01 till gatuförvaltningen. H. Gatuförvaltning (byggnadskontoret) helt under Drätselkammaren från 1863 och till 1887-04-01 och 1902-07-15--1912-10-15 samt från 1914. Egen styrelse 1887-04-01--1902-07-15 och under tekniska verken 1912-10-15--1913. Egen nämnd fr o m 1977-01-01. I. Renhållningsverk 1893- -1912-10-15, därefter egen renhållningsstyrelse. J. Järnvägarna Lund-Bjerred och Lund-Revinge-Harlösa 1910 - - 1912-12-15, ett förvaltningsutskott på 3 personer (vilka vore med i drätselkammaren) underställt drätselkammaren, därefter egen styrelse. K. Planteringar och koloniträdgårdar samt lekplatser 1905--1912 10-15 och från 1918. Egen styrelse 1912-10-15--1917. Egen styrelse tillsammans med Gatuförvaltningen 1977-01-01--1979-12-31. L. Auktionskammaren 1920-1982-03-30. M. Badhuset t o m 1912-10-15. N. Pantlåneinrättningen 1955- - 1966-06-30. O. Saluhallen från 1955. P. Skjutsinrättningen år 1862. ÖVRIG INFORMATION OM DRÄTSELKAMMAREN OCH STADSFULLMÄKTIGE: Kungliga förordningen om landstings-och borgerliga kommuner gavs den 21 mars 1862 och trädde i kraft den 1 januari 1863. Tidigare lokalt styrelseskick bestod av ALLMÄNNA RÅDSTUGAN/ STADENS ÄLDSTE eller BORGERSKAPETS ÄLDSTE samt SOCKENSTÄMMAN och AKADEMISKA/ STADSJURISDIK- TIONERNA. Även RÅDHUSRÄTT-OCH MAGISTRAT tillhörde stadens styrande organ. ALLMÄNNA RÅDSTUGAN var före stadsfullmäktiges tillblivelse stadens primära beslutande församling. Den leddes av magistraten och bestod av stadens samtliga skattskyldiga invånare med röstandel i förhållande till hur mycket skatt man erlade till staden. SOCKENSTÄMMAN som handlade ärenden inom fattigvård och hälsovård ersattes på det stora hela av stadsfullmäktige. KYRKOSTÄMMAN inrättades samtidigt med stadsfullmäktige. MAGISTRATEN, d v s borgmästare och råd, hade en ledande ställning i stadsförvaltningen under den förutvarande ordningen och jämväl enligt 1862 års kommunalförvaltning fungerade magistraten som stadens styrelse. Dess inflytande på kommunalförvaltningen avtog dock successivt.

Placering

3647

Länkar

Det finns inga länkar