Arkivbildare: Lunds stad. Upplysnings- och understödsbyrån för tuberkulossjuka i Lund

Grunduppgifter

Lunds stad. Upplysnings- och understödsbyrån för tuberkulossjuka i Lund
Tuberkulosdispensär
174
1912 - 1939
  • 128100000 Lunds kommun
LUNDS STAD. UPPLYSNINGS- OCH UNDERSTÖDSBYRÅN FÖR TUBERKULOSSJUKA I LUND Bakgrund enligt Wikipedia: Tuberkulos fick under 1800-talet och tidigt 1900-tal statusen som en endemisk sjukdom som spred sig bland de fattiga i städerna. Vart fjärde dödsfall i England 1815 var på grund av så kallad consumption, en gammal engelsk term för lungtuberkulos. Vart sjätte dödsfall i Frankrike 1918 var fortfarande orsakat av tuberkulos. Efter att det under 1880-talet hade fastställts att tuberkulos var en smittsam sjukdom påbörjades kampanjer i Storbritannien för att hindra folk från att spotta på offentliga platser. De fattiga som var smittade uppmanades att söka sig till sanatorier som till stor del påminde om fängelser (sanatorier för medel- och överklassen hade dock utmärkt service och erbjöd konstant medicinsk vård). I en undersökning från cirka 1916 visade det sig att hälften av de som skrivits in på sanatorium avled inom fem år. I Europa började tuberkulosfallen öka under 1600-talet och de nådde sin topp under 1800-talet, när närmare vart fjärde dödsfall var orsakat av sjukdomen. Lunds stadsfullmäktige beslutade den 26 januari 1912, § 15, att tillsätta en kommitté för utarbetande av förslag till upprättande av en tuberkulosdispensär1 för Lunds stad. Kommittén inkom med förslag till upprättande av tuberkulosdispensär till fullmäktigemötet den 24 maj 1912, § 119. Samtidigt ingavs förslag till reglemente med bl. a. följande innehåll: § 1. Byrån har till uppgift att åt tuberkulossjuka meddela råd och upplysningar till sjukdomens bekämpande och förekommande av smittas spridande, samt att åt mindre bemedlade sådana sjuka vid behov lämna nödigt understöd. § 2. Byrån tillhör hälsovårdsnämndens förvaltningsområde och står under ledning av en styrelse. § 3. Byråns läkare utses av stadsfullmäktige för fem år i sänder. § 4. Vid byrån anställes en sköterska § 5. Till byrån äga att vända sig personer, tillhörande Lunds stad, vilka anse sig lida av tuberkulos. § 6. Sjuk, som icke nöjaktigt iakttager meddelade råd och anvisningar, må av styrelsen förvägras styrelsens hjälp. Stadsfullmäktige beslutade att anta reglementet på sammanträdet den 12 juli 1912, § 163 och beviljade samtidigt 2 500 kr i anslag till verksamhetens drift fr. o m den 1 oktober 1912. Lika mycket i anslag till driften av verksamheten, 2 500 kr, kom från kommittén för tuberkulosens bekämpande i Lund (förstamajblommekommittén). Driften av dispensärverksamheten fortsatte till och med 1939, då fullmäktige på mötet den 9 juni 1939, § 185, beslutade att avveckla verksamheten. Bakgrunden till beslutet var den nya tuberkuloslagens ikraftträdande den 1 januari 1940, enligt vilken lag ansvaret för dispensärverksamheten övergick på landstinget. Här följer ett utdrag ur läkarberättelsen över verksamheten för år 1915: Byrån har varit i oavbruten verksamhet under året med mottagning å länslasarettets polikliniklokal en gång i veckan. Arbetet har där pågått 1½ till 2½ timmar varje gång med undersökning och rådgivning åt de konsulterande, vilkas sammanlagda besök uppgått till 594. Vid byrån hava undersökts 192 personer, av vilka 64 befunnits lida av lungtuberkulos och 1 av körteltuberkulos. Vid den obligatoriska undersökningen av de sjukas anhöriga och samboende har lungtuberkulos hos dem konstaterats i 5 fall, där den förut var för vederbörande okänd. Besök i de sjukas hem hava under året gjorts av läkaren 65 gånger och av dispensärsköterskan 1,197 gånger. Läkarutlåtanden för de sjukas intagande på sanatorium hava under året utfärdats 26 gånger. Med understöd från dispensären av 50 öre om dagen hava 23 personer vårdats å sanatorium eller sjukhus under sammanlagt 4,265 dagar eller i medeltal 185,4 dagar för vardera. Av understödstagarna hava 9 avlidit under året, därav 3 på sjukhus och 6 i hemmet. 1 Dispensär var förr en inrättning där läkarråd gavs och läkemedel utdelades gratis åt sådana patienter som ej kunde eller ej behövde vårdas på sjukhus eller vårdanstalt. Dispensärer inrättades i synnerhet för bekämpande av tuberkulos. Dessa utgjorde således ett komplement till anstaltsvården och infördes under 1900-talets första decennier i en rad länder på förslag av Albert Calmette. Sveriges första dispensär kom till stånd 1905, då Uppsala läns förening mot tuberkulos inrättade en upplysnings- och understödsverksamhet för lungtuberkulösa i Uppsala. År 1921 fanns i Sverige 181 dispensärer och i mitten av 1900-talet fanns inom varje sjukvårdsområde en centraldispensär med fullständig röntgenutrustning under ledning av specialistläkare. Dessutom fanns 479 distriktsdipensärer. Calmettevaccinering genomfördes och efter tuberkulinprov röntgenundersöktes positiva fall. (Wikipedia).

Placering

36

Länkar

Det finns inga länkar